Generation Motsats: Greta versus Bianca kräver nya gröna grepp
Ett gemensamt partiöverskridande manifest sätter press på politiken – men ungdomsförbunden har delvis olika syn på vägen fram för att nå en mer hållbar konsumtion.
När Miljömärkning Sverige samlade unga politiska företrädare till seminariet “Generation Motsats: Greta versus Bianca” framkom dels en gemensam grundsyn på vikten av att ställa om samhället för att nå miljö- och klimatmål. Dels olika sätt för att nå en mer hållbar konsumtion. I centrum stod frågan om vem som ska bära ansvaret för den gröna omställningen: individen, företagen, marknaden eller politiken.
Seminariet tog avstamp i generation Z:s dubbla verklighet. Många unga vill göra mer hållbara val, samtidigt som de lever i en konsumtionskultur där snabba, billiga och ofta ohållbara alternativ finns bara ett klick bort. Representanterna för ungdomsförbunden lyfte därför krav på tydligare ansvar, mindre greenwashing och bättre stöd för unga konsumenter.
Insikter från Nordens största konsumentundersökning
Efter en kärnfull inledning av Karen Elleman, generalsekreterare för Nordiska Ministerrådet, presenterades fakta och insikter från Nordisk Miljömärknings konsumentundersökning (Opinion 2026).
- Unga (16–29 år) i Norden påverkas i högre grad, 54 %, av “gröna” miljöbudskap, jämfört med 43 % av den totala befolkningen.
- 35 % av unga (16–29 år) i Norden litar på tillverkarens egen märkning, jämfört med 29 % av den totala befolkningen.
– Detta är en generation som är mer exponerad för risken för greenwashing. De känner i högre grad än övriga befolkningen tillit till företagens gröna påståenden och litar i högre utsträckning på tillverkarnas egna märkningar, säger Linnéa Hallgren, projektledare på Miljömärkning Sverige.
Det satte fart på en diskussion som kretsade kring hur unga ska kunna avgöra vad som faktiskt är hållbart när budskapen från marknaden blir allt fler och ofta svåra att granska. Vem bär ansvaret för en mer hållbar konsumtion?
Politisk styrning eller marknadens kraft?
I panelen deltog företrädare från flera ungdomsförbund samt Fältbiologerna och LSU. Panelen höll med Lotta Wiechel, Socialdemokratiska ungdomsförbundet om att hållbara alternativ måste vara billigare, mer tillgängliga och valen får inte vara krångliga. Konsumenter ska inte behöva vara experter på miljömärkningar och leveranskedjor för att göra mer hållbara val,
Grön Ungdoms Fabian Lidbaum betonade att det inte går att frånkoppla miljö- och klimatfrågan från det ekonomiska, att unga inte har råd. Lina Fernström, Centerns ungdomsförbund, lyfte vikten av att släppa in unga i samhället, till exempel på arbetsmarknaden. För hur ska de annars orka engagera sig i exempelvis klimatfrågan.
Hedvig Lindgren, Liberala ungdomsförbundet, menar att det viktigaste är att stoppa greenwashing och desinformation. Men även att den som förorenar måste betala. Till exempel: Om det blir dyrare att äta kött med metan-skatt kommer färre äta kött.
My Kårlycke, Ung Vänster, ville gå längre med förbud mot totalt förbud mot miljöskadliga produkter. Men det höll inte Alice Landerholm, Moderata ungdomsförbundet med om. Hon menade att det snarare krävs initiativ som uppmuntrar företag som levererar bra produkter än lagar och regler. Hållbarhet måste vara attraktivt och lönsamt.
Regan McEnroe, Fältbiologerna, lyfte det faktum att unga utsätts för många köptriggers på mobilen och att det därför är nödvändigt att skapa mötesplatser som motvikt till konsumtionshetsen på internet, till exempel klädbytardagar. Yasmine Djellou, Landsorganisationen för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, påpekade att det krävs att företag tar ansvar och kommunicerar miljöbudskap utan greenwashing. För barn och unga har rätt till, och vill göra, informerade val.
Manifest för en fortsatt dialog
Lina Fernström, energipolitisk talesperson, Centerpartiets ungdomsförbund, lämnade över ett manifest till Heléne Björklund, riksdagsledamot (S), ordförande för Nordiska rådets delegation. Syftet är att är Heléne ska ta manifestets krav vidare till sina kollegor i riksdagen för att dialogen ska fortsätta.
Manifestet betonar att hållbara val ska vara enkla, att ansvaret är gemensamt och att omställningen behöver börja nu.
Manifest för en mer hållbar konsumtion
- Gör mer hållbara val enkla och självklara
Mer hållbara alternativ bör vara tillgängliga och attraktiva. Konsumenter ska ha tydlig och tillförlitlig information om hur val påverkar miljö och klimat. Ingen ska behöva vara expert för att göra ett bättre val för miljön. - Låt samhället bära ansvaret – inte individen ensam
Företag, politik och offentlig sektor ska skapa förutsättningarna. Regler och styrmedel ska främja hållbara lösningar, normer och attityder ska påverkas mot en mer hållbar livsstil och produkter bör utformas för att hålla längre och kunna repareras. - Ställ om till en ekonomi som använder resurser smartare
Resursanvändningen behöver minska och det som redan finns behöver användas bättre. Cirkulära lösningar som återbruk, återvinning, reparation och delning måste bli norm, inte undantag.
Gemensamt ansvar – med framtiden i fokus
Unga är redo att ta ansvar men förväntar sig att beslutsfattare och företag gör detsamma. Kortsiktiga lösningar får inte gå före långsiktig hållbarhet. Omställningen ska börja nu.
Manifestet stöds av: Hedvig Lindgren (LUF), My Kårlycke (Ung Vänster) Fabian Lidbaum (Grön Ungdom), Lotta Wiechel (SSU), Lina Fernström (CUF) och Alice Landerholm (MUF). Samtliga politiska ungdomsförbund hade bjudits in till seminariet.
Källor: Nordic Consumer Sustainability Index 2026 (Opinion, 2026).
Seminariet produceras i samarbete med Nordiska Ministerrådet.
Se inspelning av seminariet
