Miljömärkning Sverige ansvarar, på regeringens uppdrag, för EU Ecolabel i Sverige. Det innebär handläggning av licenser, marknadsföring av märket och deltagande i kriteriearbetet. Det innebär också att Miljömärkning Sveriges representant, Ulla Sahlberg, vid tre tillfällen om året representerar Sverige vid den europeiska miljömärkningsnämndens möten i Bryssel.
Nordisk representation i Bryssel.– Bonjour Ulla, how are you?
Mötet ska precis börja men den franska delegaten i EUEB, EU:s miljömärknings-nämnd, tar ändå omvägen förbi Sveriges plats i mötesrummet på Albert Borschette Centre i Bryssel för att hälsa. Flera kindpussar och kramar senare har Ulla Sahlberg även hunnit prata med de flesta andra av sina europeiska kollegor. Hon har just inlett sitt fjärde år som Sveriges representant för EU:s officiella miljömärke och får förutom att utbyta artigheter även besvara flera frågor kring såväl licensiering som tolkning av kriterier. Med sina totalt 12 år inom miljömärkningsbranschen, med miljömärkt papper som specialitet, anses hon av de flesta som en veteran.
Dagen innan, på det informella workshop-mötet som alltid föregår nämndmötena, ansvarade hon för en punkt om just papper och redogjorde för hur Miljömärkning Sveriges handläggare arbetar med frågor som massabalans för certifierade fibrer och andra snåriga paragrafer. Trots att de sk. Competent Body-Forumen är frivilliga var nästan alla de 27 medlemsländernas representanter närvarande.
Sverige har, precis som i Ministerrådet, 10 röster när det röstas i kriteriefrågor.– CB Forum är väldigt nyttiga. Där pratar vi om problem vi stött på när vi arbetar med att licensiera produkter och hur de olika länderna tolkar kriterierna. Det är viktigt att alla arbetar likadant, säger Ulla Sahlberg.
Förutom att rösta i kriteriefrågor och på andra sätt delta i utvecklingen av nya kriterier och revidering av redan befintliga krav består den största delen av Miljömärkning Sveriges åtaganden som "competent body" av handläggning av ansökningar från företag som vill märka sina produkter med EU Ecolabel. Bolaget behandlar ansökningar från antingen svenska företag eller från företag som har sin huvudsakliga marknad i Sverige som måste kunna vara säkra på att få samma behandling som om de hade ansökt i något annat EU-land.
Leena Nyqvist-Kuusola från Miljömärkning Finland och Ulla Sahlberg från Miljömärkning Sverige.Efter att ha tråcklat sig igenom den rigorösa säkerhets-kontrollen ansluter till slut den sista deltagaren till mötet och EUEB:s ordförande Henning Scholtz, till vardags på den tyska miljömärkningen Der Blaue Engel, inleder mötet. Agendan för dagen är lång och han är otålig att komma igång. Framför allt är han nyfiken på hur den omarbetade och slutgiltiga kriterieversionen för den helt nya produktgruppen kranar och duschmunstycken (Sanitary Tapware) ska tas emot av mötesdeltagarna. Kriteriedokumentet är redan försenat med några månader och hans förhoppning är att det nu äntligen ska kunna röstas igenom.
– Spanien kommer rösta positivt men vi vill lägga till några punkter, meddelar representanten från Spanien under en första genomgång över landets röstningsintentioner.
– Vi är inte nöjda med kravet som rör gummidelarna men i övrigt är vi positiva, hälsar Tyskland.
– Vi anser att kraven är för svaga. Det är bara på några få punkter som kraven har tuffare regler än den norska lagstiftningen, säger Marianne Eskeland från Miljömärkning Norge som får närvara på mötena men inte rösta eftersom Norge inte är medlemmar av EU.
Bransch- och intressegrupper representerade
Plötsligt öppnas dörren på nytt och en andfådd man med ryggsäck i ena handen och jackan i den andra stiger in. Efter en stunds fruktlöst sökande efter sin plats slår han sig till slut ner på en av Lettlands tomma stolar, harklar sig och ber om ordet.
– Jag kommer från EEB och vi är inte nöjda med kraven ...
Miljörörelsens representant i form av EEB, the European Environmental Bureau, räknar upp en rad punkter där han anser att kraven har träffat fel. Han är heller inte den enda intressegruppen med synpunkter som är på plats. I lokalen sitter även representanter från Euro Commerce – dagligvaruhandelns branschorganisation och inte minst en kvinna från intresseorganisationen för duschmunstycken. Den kritik som ibland hörs i debatten, om att lobbygrupper har för stor makt i EU känns plötsligt ganska relevant. Men Ulla Sahlberg nyanserar:
Henning Scholtz från den tyska miljömärkningen, Blaue Engel, leder nämndens förhandlingar.– Vi strävar efter att ha en så transparent kriterieprocess som möjligt och jag upplever inte att branschen är på plats för att till varje pris bevaka sina intressen. De har dock möjligheten att ge oss en bättre bild av branschens verklighet vilket gör att vi kan skriva bättre krav som får producenternas förtroende, säger hon.
Henning Scholtz tittar på klockan, suckar och börjar inse att den halvtimme som var avsatt för att dryfta den slutgiltiga kriterieversionen och ta in ländernas röstningsintentioner, en sk. tour de table, inte kommer att räcka till. EU-kommissionen utgår sedan en tid tillbaka från en prioriteringslista över områden med stor miljöpåverkan och gav redan 2010 sitt forskningscenter JRC – Joint Research Centre – uppdraget att börja skissa på krav för kranar och duschmunstycken, en produkt som både förbrukar energi och vatten och som även kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen.
Sedan dess har det anordnats flera möten och remissomgångar där både branschen och medlemsländerna har kunnat tycka till om kraven och att börja prata om stora förändringar två dagar innan röstningen uppskattas inte av nämndordföranden. Forskningscentret ges dock i hemläxa att arbeta om kraven en sista gång och ta så många av dagens synpunkter som möjligt i beaktning.
Upplever du att kvalitén på kraven försämras när så många länder ska samsas?
– Nej, jag tycker det är en väldigt hög nivå på diskussionerna och att de nationella särintressena oftast står tillbaka. Kvalitén på kraven beror snarare på underlaget och vem som varit ansvarig för att skriva dem och inte på att för många viljor måste samsas, säger Ulla Sahlberg.
Att Ulla Sahlberg kommer att rösta ja till de nya kraven är redan bestämt. Den sista versionen av kriterierna har redan behandlats i den svenska Miljömärkningsnämnden som också tar ställning till Sveriges inställning till kraven för Nordisk Miljömärkning, Svanen. Kriterieversionen, tillsammans med nämndens beslut, skickas sedan vidare för behandling till Statsrådsberedning som också inhämtar synpunkter från övriga departement innan Ulla Sahlberg kan delge nämnden Sveriges beslut.
– Vi hade velat se att fler absoluta krav hade tagits med som spänner över produkternas hela livscykel. Men överlag är vi nöjda. Den invändning på kraven vi hade från svenskt håll är nu med. Jag upplever att man lyssnat på Sverige, säger Ulla Sahlberg.
För mer information, kontakta:
Ulla Sahlberg, ansvarig för EU Ecolabel på Miljömäkrning Sverige:
Tel: 08 - 55 55 24 30
E-post: ulla.sahlberg@svanen.se
Martin le Grand, presskontakt, Miljömärkning Sverige:
Tel: 08 - 55 55 24 07
E-post: martin.legrand@svanen.se