FAQ CSRD
Här kan du lära dig mer om CSRD.
-
CSRD är en lagstiftningsakt (en "lag") från Europeiska unionen som ålägger företag att genomföra hållbarhetsrapportering. Lagstiftningen fastställer
I) vilka som måste rapportera och
II) inom vilken tidsram.
Tidsramen är följande:
- Rapporter som publiceras 2025, och omfattar räkenskapsåret 2024: ska publiceras av stora företag med över 500 anställda eller stora företag av allmänt intresse.
- Rapporter som publiceras 2026, och omfattar räkenskapsåret 2025: omfattningen utökas till att inkludera alla andra stora företag.
- Rapporter som publiceras 2027, och omfattar räkenskapsåret 2026: omfattningen utökas till att inkludera små och medelstora företag som är börsnoterade.
-
ESRS anger vad företag måste rapportera om. ESRS består av:
- Övergripande standarder (generella frågor)
- Ämnesspecifika standarder (specifika frågor)
- Miljö
- Sociala frågor
- Styrning
- Sektorsspecifika standarder (frågor kopplade till olika sektorer, ännu inte publicerade)
Sammanlagt finns det tusentals specifika frågor (kallade datapunkter) om utsläpp, strategier, arbetsriktlinjer osv.
ESRS genomgår kontinuerliga förbättringar, och en ny uppsättning förväntas om ett par år.
-
En datapunkt är den officiella termen för en fråga eller en parameter i CSRD-rapporten. Företag måste fylla i datapunkter, vilket innebär att de måste besvara frågor.
Det finns en Exceltabell med alla datapunkter tillgänglig här.
-
När företag besvarar frågor i ESRS måste de ta hänsyn till I) hur de påverkar sin omgivning och II) hur omgivningen påverkar dem. Detta kallas en dubbel väsentlighetsbedömning.
Företag genomför vanligtvis sådana bedömningar innan de börjar fylla i datapunkter, för att säkerställa att de förstår den fullständiga påverkan de har.
Ett exempel: Innan ett kemikalieföretag svarar på datapunkter kan de genomföra en bedömning där de anger:
- De påverkar omgivningen genom användning av kemikalier som skadar miljön.
- Omgivningen påverkar dem genom lagstiftning om vilka kemikalier de får använda, och konsumenter kanske ogillar kemikalierna i produkten.
I praktiken skulle en dubbel väsentlighetsbedömning kunna bli oändlig om företagen inte begränsar vad som inkluderas. Därför anger ESRS specifikt att aspekterna som inkluderas måste vara av betydelse.
-
EU har publicerat riktlinjer för hur företag ska bedöma vad som är betydelsefullt att nämna i sin dubbel väsentlighetsbedömning.
I praktiken är det upp till varje företag att bestämma vad som ska inkluderas i deras dubbel väsentlighetsbedömning.
Om något betydelsefullt medvetet utelämnas kan detta dock uppmärksammas av revisorerna och potentiellt leda till att hållbarhetsrapporten inte godkänns.
-
När företag fyller i datapunkter måste de ta hänsyn till hela sin värdekedja (dvs. alla företag de gör affärer med) som skapas i samband med att de tillhandahåller sin produkt eller tjänst. Detta är för att säkerställa att företag inte kan dölja några negativa aspekter via sina leverantörer.
Exempel på en värdekedja:
- Ett kemikalieföretag producerar kemikalier och säljer dem till ett städföretag.
- Städföretaget använder kemikalierna när de städar ett hotell.
- Hotellet tillhandahåller tjänster till sina kunder.
-
Nej. CSRD kräver att företag redovisar omfattande information om sin miljöpåverkan, men inte att de sätter upp mål för att minska denna påverkan. Tanken är att finansiering och investeringar kommer att riktas mot företag med bäst hållbarhetsprestanda, vilket utgör det huvudsakliga incitamentet för förbättring.
Med andra ord:
CSRD är en lagstiftningsakt som kräver omfattande deklarationer av hållbarhetsmått men ställer inte direkta krav på specifika prestationer eller förbättringar. Syftet är att rapportens slutanvändare, dvs. investerare och allmänheten, genom den öppna marknaden ska kräva att företag presenterar så bra data som möjligt.
-
De två termerna avser separata versioner av ESRS som förväntas i framtiden:
- I) LSME, Börsnoterade små och medelstora företag: detta kommer att vara en något förenklad rapporteringsstandard för att minska bördan för mindre företag. Den slutgiltiga versionen av denna standard är ännu inte publicerad.
- II) VSME, Frivilliga små och medelstora företag: denna standard är helt frivillig och avsedd för små företag som inte omfattas av CSRD. Anledningen till att rapportera enligt denna standard är att den är utformad för att besvara frågor som kan uppstå i värdekedjeanalyser. Den slutgiltiga versionen av denna standard är ännu inte publicerad.
-
Svanenmärkets två metoder:
- MEKA (material, energi, kemikalier och andra faktorer): hjälper till att illustrera påverkan en produkt/tjänst har i olika cykelbaserade steg.
- RPS (relevans, potential, styrbarhet): hjälper till att utvärdera betydelsen av påverkan och hur den kan förbättras.
Dessa två metoder kan hjälpa företag att:
I) snabbt genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning och därefter:
II) fylla i datapunkter, samtidigt som de:
III) möjliggör för företagen att presentera bra data i sin hållbarhetsrapport.
Vid genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen måste företaget också föra dialoger med olika intressenter. Experterna på Svanenmärket kan ge värdefull input till företagen tack vare sin omfattande kunskap om produkterna, sektorn och miljön.
-
Överlag motsvarar Svanemärkets kriterier väl CSRD:s metodik och ger värdefull input för många datapunkter.
Vi kan dock inte hävda att kriterierna ger fullständig täckning. Nyligen har vi genomfört en pilotstudie av hur väl CSRD och våra kriterier för städtjänster överensstämmer.
Vi noterade att det finns en god överensstämmelse, särskilt när det gäller de övergripande standarderna/ESRS med generella krav (ESRS 1) och allmänna rapporteringskrav (ESRS 2).
Det finns också en god överensstämmelse när det gäller ämnesspecifika standarder för klimat, kemikalieanvändning och föroreningar, vattenresurser, biologisk mångfald, resursförbrukning, cirkulär ekonomi och affärsetik. Inom alla dessa standarder ger Svanen värdefull input.
-
Nej, om ditt företag är skyldig att rapportera enligt CSRD måste ni göra det. Däremot kan en Svanenmärkning vara till stor hjälp vid genomförandet av den nödvändiga analysen av företagets miljöpåverkan samt motsvarande risker och möjligheter.
Dessutom ger processen för att uppfylla Svanens kriterier många relevanta datapunkter för rapporteringen.
-
Svanen är ett viktigt verktyg för att uppnå de nordiska ländernas mål för hållbar konsumtion och produktion. För att uppnå detta och öka "användningsvärdet" av vår märkning arbetar vi kontinuerligt för att anpassa våra kriterier och samarbeta med relevanta EU-initiativ inom hållbarhet, såsom CSRD.
Det är dock viktigt att poängtera en viktig skillnad: å ena sidan tillhandahåller miljömärkningen bevis på miljöprestanda, medan CSRD å andra sidan är ett system för icke-finansiell rapportering som omfattar företag som både presterar tillräckligt och bristfälligt i hållbarhetstermer.
-
Nej. Svanenmärket fokuserar på produktionen av varor och tjänster, medan CSRD tar hänsyn till företaget som helhet. Detta inkluderar den miljömässiga sidan av produktionen, sociala faktorer samt styrning.
-
Svanen är en värdefull tillgång för företag och kan potentiellt spara tid vid upprättandet av en CSRD-rapport. Detta beror på att arbetet som utförts med de tidigare nämnda MEKA- och RPS-metoderna innebär att mycket information för den dubbla väsentlighetsbedömningen redan finns tillgänglig för företagen.