Lär av Norges och Danmarks hållbara upphandling!
Miljömärkning Sverige skriver på debattplats i Dagens Samhälle (211103) tillsammans med fem andra oberoende märkningar i nätverket ModUpp2030.
Vi har nu tio år på oss att dämpa klimatkrisen, rädda den biologiska mångfalden och se till att mänskliga rättigheter gäller för alla. En vecka före julhelgen fattade riksdagen beslut om Sveriges genomförande av de globala målen för en hållbar utveckling. För att påskynda omställningsarbetet är det dags att ta rygg på Norge och Danmark som ligger steget före Sverige vad gäller ansvarsfull offentlig upphandling. Uppmaningen kommer från Sveriges främsta oberoende hållbarhetsmärkningar som förenas i nätverket ModUpp2030, för en modern, hållbar upphandling.
Riksdagen pekar ut offentlig upphandling som ett viktigt område för att lyckas med Agenda 2030: ”Att ställa krav som främjar miljöhänsyn och sociala hänsyn gör skillnad och innebär att den offentliga sektorn utnyttjar skattemedel på ett effektivt sätt.”
Skälen till att den offentliga konsumtionen får mycket fokus är två: För det första handlar det om stora volymer, 782 miljarder SEK (2018), skattemedel som ska användas för samhällets bästa. För det andra visar en internationell granskning, gjord av Cambridge University, att Sveriges största utmaningar med Agenda 2030 handlar om klimatåtgärder och hållbar konsumtion och produktion.
”Kommuner och regioner har en stor del av ansvaret för att genomföra Agenda 2030” och det är ”angeläget att kommuner och regioner fullt ut använder den potential för hållbar utveckling som finns inom ramen för offentlig upphandling”. Det slår riksdagen fast och hänvisar till de grundlagsfästa skyldigheterna att främja hållbar utveckling.
Riksdagens beslut ger en tydlig riktning, men för att lyckas skapa en ansvarsfull upphandling behöver nu alla aktörer hjälpas åt:
1. Civilminister Lena Micko (S) och regeringen bör nu ta rygg på Danmark som tagit ett långt kliv framåt. Den nya danska upphandlingsstrategin Grønne indkøb for en grøn fremtid slår bland annat fast att alla produkter för vilka det finns oberoende miljöcertifieringar ska upphandlas med certifiering, eller motsvarande kriterier. Det är hög tid att modernisera den svenska upphandlingsstrategin och på sikt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med att krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter ska ställas.
2. Upphandlingsmyndigheten bör ta inspiration av Norges Upphandlingsmyndighet och påskynda arbetet mot en hållbar upphandling genom att i sina vägledningar förtydliga att det går att hänvisa direkt till oberoende tredjepartsmärkningar vid kravställan.
3. Politiker i kommuner och regioner bör ge sina inköpare tydliga mandat och budget att upphandla hållbart i form av tydliga upphandlingspolicyer och långsiktiga planer, förankrade över partigränserna. Det vi köper för våra gemensamma skattepengar ska användas för att stimulera den hållbara utveckling som vi alla är så beroende av.
4. Upphandlare bör använda oberoende tredjepartscertifieringar. Då blir det lätt och tidseffektivt att ställa relevanta och långtgående krav på miljö och social hållbarhet, samtidigt som det säkrar kvalitet i uppföljning och spårbarhet.
Organisationerna bakom våra sju oberoende märkningar går nu samman i nätverket ModUpp2030 för att underlätta och påskynda arbetet med hållbara offentliga inköp. Tillsammans investerar vi årligen drygt 420 000 timmar på att utveckla och verifiera krav på nästan 50 000 produkter. Arbetet för att tillsammans skapa en ansvarsfull offentlig konsumtion till år 2030, behöver nu ta ny fart.
Hewan Temesghen, Generalsekreterare Fairtrade Sverige
Ragnar Unge, VD Miljömärkning Sverige (Svanen och EU Ecolabel)
Sören Enholm, VD TCO Development
Linnéa Engström, Programdirektör MSC Skandinavien och Östersjöregionen
Anita Falkenek, VD KRAV
Eva Eiderström, chef Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen