English
Favoriter
Dina favoriter har nu skickats! Ett fel uppstod när dina favoriter skulle skickas
  1. Nordic Sustainability Expo

Missa inte Svanen-scenen på Nordic Sustainability Expo 2022 

Vi står idag inför enorma hållbarhetsutmaningar för att kunna nå målen i Agenda 2030. Mycket av kunskapen och viljan finns redan, men det är dags att öka takten och då måste vi samarbeta mer. Stockholm stad lanserar den nya mötesplatsen Nordic Sustainability Expo. 

Under två dagar får besökare möjligheten att lyssna på föreläsningar på Svanen-scenen, vandra mellan utställare och mingla med andra som också vill anta hållbarhetsutmaningarna. Nordic Sustainability Expo är en ny mötesplats för inspiration, kunskap och lösningar. 

Arrangeras av Stockholmsmässan på uppdrag av Stockholm i samarbete med Nordisk Miljömärkning (Svanen och EU-Blomman), Cradlenet, CSR Sweden och A Sustainable Tomorrow.  

Innehåll Svanen-scenen 

Svanen-scenens program är en del av Nordiska ministerrådets initiativ ”Hållbar livsstil”. Ett initiativ som ska göra det lättare för nordiska medborgare göra hållbara val i vardagen. 

 

Hur kan vi minska tunnelseendet och ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsmålen? 

I samband med FN-konferensen Stockholm 50+ så riktas världens ögon mot Norden. Norden har innovativa företag och en befolkning som är mycket medveten om miljö- och klimatutmaningarna och vill ta ansvar. Men kampen om väljarna är hård. Det finns risk för tunnelseende när politikerna i sin jakt på röster endast fokuserar på frågor som toppar agendan för dagen, som exempelvis klimatkrisen. Hur kan miljöpolitiken ta ett helhetsgrepp så inte miljöproblemen flyttas från ett område till ett annat? Var finns de modiga politikerna? Hur kan Svanen och EU-Blomman bidra med det nödvändiga livscykelperspektivet?  

 

Kommunikation för en hållbar konsumtion: Hur kan vi få fler att ställa om?

Konsumenter är engagerade i miljö- och klimatfrågan och vill stötta företag som tar ansvar för klimatet och miljön. De företag som lyckas med sin hållbarhetskommunikation har en väntande skara kunder, visar Svanenbarometern.  

76 % av konsumenterna litar på miljömärkta varor och tjänster, men bara om en oberoende organisation står bakom märkningen. Men det finns ett så kallat ”grönt gap” mellan vilja och handling. Hur får vi fler att prioritera miljön oftare i sina vardagsbeslut? Att vilja klättra högre på Hållbarhetstrappan?   

 

Kommunikation för en hållbar konsumtion: Hur kan vi minska grönmattningen?  

Trovärdig hållbarhetskommunikation av god kvalitet är en av lösningarna för att överbrygga det ”gröna gapet” mellan vilja och handling. Men nivån på företagens hållbarhetskommunikation är dessvärre ofta alltför låg. Greenwashing och otydliga budskap riskerar att grönmatta konsumenten. Vi står vid ett vägskäl, och frågan är hur vi kan vända utvecklingen?  

 

Produktutveckling: Hur kan samarbeten utan gränser göra hållbart mer valbart?

Idag läggs mycket av ansvaret för en hållbar konsumtion på konsumenterna. Hur kan företagen erbjuda mer hållbara produkter så det blir enklare välja “grönt som default?” Hur kan politiken underlätta för hållbar produktutveckling? Och inte minst hur kan vi öka samarbetet över bransch- och partigränser för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål? Exempel från nytt Svanenmärkt produktområde: e-handelstransporter.  

 

Hållbar Upphandling: Hur tar staten ansvar för sin hållbara offentliga konsumtion? 

Offentlig upphandling omsätter årligen mer än 800 miljarder SEK. Men ännu är inte den offentliga konsumtionen hållbar. Hur kan statens egna verksamheter vara ett föredöme? Hur kan märkning underlätta de hållbara valen? Vad innebär de nya lagkraven i LOU?  

 Hållbar upphandling: Varför ligger Danmark steget före Sverige? 

Danmark har tagit hjälp av miljömärkning för att sätta mål för den hållbara upphandlingen.  Det sparar in resurser för upphandlare som kan fokusera på upphandlingen och låta miljömärkningen se till att kraven är tuffa och inte minst att de följs upp. Myten om att inköpen skulle bli dyrare krossas också i en studie. Ju större volymer som efterfrågas, desto mer konkurrenskraftiga priser. Varför ligger Sverige steget efter?    

 

Talare och tidsschema tillkommer 

 


För frågor och funderingar kontakta